Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen..

Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.

Syftet med detta arbete är att ge läsaren en lättbegriplig och sammanfattande bild av vad det innebär att deltaga i försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse med föreskrift om alkolås. Alkolåset är ett instrument som är förbundet med bilens tändningssystem. Alkolåset omöjliggör start och körning om det finns alkohol i utandningsluften. Detta kontrolleras genom att föraren är tvungen att blåsa i instrumentet för att få tändningslåset att koppla ström till bilens startmotor. Under färd kräver alkolåset efter slumpmässiga tidsintervaller nya prov av förarens utandningsluft, detta för att förhindra att föraren konsumerar alkohol under färd.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Arbetet har undersökt hur predikatbaserad exekvering, i form av ARM-arkitekturens stöd för villkorlig exekvering, fungerar som optimering av specifika implementationer av if- och if-else-satser i ARM-maskinkod. Som en del av arbetet implementerades en för ändamålet konstruerad optimeringsalgoritm som optimerar if- och if-else-satser med hjälp av predikatbaserad exekvering, vilken användes för att kunna utföra de mätningar som ligger till grund för resultatet. Fokus låg på den skillnad i kodstorlek och/eller tidseffektivitet som optimeringen gav upphov till. Resultatet tyder på att predikatbaserad exekvering använd som optimering kan leda till vissa vinster i kodstorlek (direkt beroende på antalet if-/if-else-satser) och lite större vinster i tidseffektivitet (beroende på hur stora if-/if-else-satserna är, samt hur ofta de exekveras)..

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.